De senaste dagarna har det blivit många tankar om helt andra sidor av undervisningen än det specifikt digitala och virtuella men socialt är det.
Ibland blir man påmind om att lärare tänker mycket olika i flertalet situationer. Dels på grund av en kurs som jag går, Politik, pedagogik och demokrati, samt händelser i min vardag har jag funderat mycket på vilken människosyn som råder i dagens skola över lag.
Lärare talar om sina rädslor för att eleverna skall gå över gränsen och hitta YouTube filmer som inte är de filmer som läraren tänkt sig eller att eleverna skriver en kommentar på Facebook på lektionstid, lärare upplever alltså att de inte har full kontroll över vad eleverna har för sig. Går det verkligen att ha full kontroll hela tiden över en klass tonåringar eller är det bättre att nöja sig med lite mindre kontroll och lita på att eleverna sköter sig och sitt arbete?
Människor har grundläggande behov, som mat, sömn och röra på kroppen, människor har sociala behov samt behov av aktning och behov av självförverkligande. Detta är min egen modifikation av Maslows behovstrappa... men den är fortfarande användbar ibland. Om man inte upplever att man kan lita på elever som man eventuellt har jobbat ihop med i ett eller två år; hur kan man lita på någon alls? Ska vi bygga vårt samhälle på en allmän känsla av "kan inte lita på nåt eller någon längre"?
Är otryggheten ett samhällsproblem eller ett pedagogiskt problem eller ett individuellt problem? Jag har inte svaren men frågan är aktuell och intressant och jag tacklar den på mitt sätt. Jag känner inte att jag inte kan lita på eleverna och från att från början ha haft svårt att släppa kontrollen så försöker jag jobba med mig själv och inse att det kan vara bäst, både för mig själv och för eleverna, att jag inte strävar till fullständig kontroll hela tiden. Vilken syn på människan i allmänhet vill jag förmedla till eleverna? Jag vill ge dem en känsla av att även om livet varit tufft så kan man lita på dem och visst känns det bättre i kroppen och själen när man tror på det positiva i människan i stället för att oroa sig för att någon kanske gör något som man inte vill att de gör just där och just då...?
Trollet
Ibland blir man påmind om att lärare tänker mycket olika i flertalet situationer. Dels på grund av en kurs som jag går, Politik, pedagogik och demokrati, samt händelser i min vardag har jag funderat mycket på vilken människosyn som råder i dagens skola över lag.
Lärare talar om sina rädslor för att eleverna skall gå över gränsen och hitta YouTube filmer som inte är de filmer som läraren tänkt sig eller att eleverna skriver en kommentar på Facebook på lektionstid, lärare upplever alltså att de inte har full kontroll över vad eleverna har för sig. Går det verkligen att ha full kontroll hela tiden över en klass tonåringar eller är det bättre att nöja sig med lite mindre kontroll och lita på att eleverna sköter sig och sitt arbete?
Människor har grundläggande behov, som mat, sömn och röra på kroppen, människor har sociala behov samt behov av aktning och behov av självförverkligande. Detta är min egen modifikation av Maslows behovstrappa... men den är fortfarande användbar ibland. Om man inte upplever att man kan lita på elever som man eventuellt har jobbat ihop med i ett eller två år; hur kan man lita på någon alls? Ska vi bygga vårt samhälle på en allmän känsla av "kan inte lita på nåt eller någon längre"?
Är otryggheten ett samhällsproblem eller ett pedagogiskt problem eller ett individuellt problem? Jag har inte svaren men frågan är aktuell och intressant och jag tacklar den på mitt sätt. Jag känner inte att jag inte kan lita på eleverna och från att från början ha haft svårt att släppa kontrollen så försöker jag jobba med mig själv och inse att det kan vara bäst, både för mig själv och för eleverna, att jag inte strävar till fullständig kontroll hela tiden. Vilken syn på människan i allmänhet vill jag förmedla till eleverna? Jag vill ge dem en känsla av att även om livet varit tufft så kan man lita på dem och visst känns det bättre i kroppen och själen när man tror på det positiva i människan i stället för att oroa sig för att någon kanske gör något som man inte vill att de gör just där och just då...?
Trollet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar