Åter en dag...

Igår utnyttjade jag lärarnas stora privilegium och var hemma när jag var lektionsfri. Måndagens och tisdagens jätteförkylning har släppt en aning men jag behöver få lite tid för återhämtning. Det var skönt att vara hemma i lugn och ro en dag med Madam Katt som sällskap. Hon sov och jag lagade lasagne åt sambon...

Idag var det i alla fall dags att åka till jobbet igen. Det finns en hel del både stort och smått på att-göra-listan och jag har försökt ta tag i en del saker.
Har baxat läroplanen ett steg vidare och har uppnått ett delmål vad gäller att genomföra några studerandes önskan att läsa upp högstadiebetyg. Detta trots att motståndet mot att syssla med detta är ganska intensivt i vissa högstadieskolor. Deras problem tycks vara att det inte finns extra pengar att få när lärarna måste rätta de prov som dessa studerande måste skriva men det är ju faktiskt så att enligt lag är grundskoleundervisning (med tillhörande prov och dess rättning) gratis för de studerande. Inom gymnasiet ställer vi upp med undervisning, planering, stöttning, information, tid för provskrivning etc men det är tydligen nåt som bara ska ingå...
Dessutom blev det idag klart att det kommer en ny studerande till min klass den 1 december. Samma dag som klassassistenten börjar jobba i klassen.. hur ska jag få ihop allt detta...?!
På vägen hem från jobbet har jag matat sonens katt eftersom sonen är borta på jobb med lastbilen. Sedan tankade jag bilen, var till apoteket och så var det dags för livsmedelshandladet både åt mor och åt oss.
När jag kom hem mötte Madam Katt mig på parkeringen. Till middag fick Madam Katt torrfoder och för min del blev det te, sojayoghurt och en tomatsmörgås. Nu är jag trött och mätt...
Trollet

Fredag igen...

Fredag igen och en arbetsvecka har gått. Med nöd och näppe mellan varven...
De senste två åren har varit mycket intensiva med ped mag avhandlingsskrivandet, husbygget, nedläggning av gamla jobbet, börja på nytt jobb, flytten in i nya huset, sambons båda föräldrar har dött, min far dog och så vidare. Jag tänkte flera gånger tanken att jag undrar vad som kommer att hända i huvudet när allt avklingar och jag förväntas återgå till en "normal" vardag.

Nåja, med facit i hand så är det inte enkelt att återanpassa sig till det som kan tyckas vara ett normalt liv. Jag har mycket att göra på jobbet med uppstarten av den nygamla linjen samtidigt som gymnasiet genomlever de första månaderna av gymnasiereformen. Jag förtjänar lite mera än tidigare men hälsan är inte som den borde, blodtrycket skjuter i höjden igen, och jag är ständigt trött. Dena vecka tyckte företagshälsovårdaren att jag såg "sämre" ut än tidigare...

En alldeles vanlig arbetsdag stiger jag upp 06.15, frukost, åker hemifrån 07.10 för att vara på jobbet 07.45. Första lektionen börjar kl 08 och sedan har jag minst tre lektionspass a´75 minuter under dagen. Ibland blir det fyra lektionspass per dag.  Dessutom ska jag administrera, hålla koll på schema och frånvaro, gå på en hel del möten samt förbereda kommande lektioner. Ofta åker jag hem någon gång mellan 16.30 och 17.30 och då har jag haft cirka 25 minuters paus för lunch och kaffe hinner jag med bara någon enstaka dag. När vi kommer hem handlar det om att mata Madam Katt, ta in posten, plocka fram något att äta och en del av kvällen hamnar man alltid i soffan. Det mest skrämmande är att både sambon och jag sitter där framför tvn och bara tittar rakt fram, ingen orkar säga något vettigt och då avstår man hellre från konversation.

Glädjande är dock att nu är nya motorn till racebilen bromsad och det visar sig att den är god för 760 hästar. Det är lika med en ökning på cirka 300 hästar jämfört med motorn som jag kört med i några år. Så småningom måste vi åka till Landet Västerut och hämta hem motorn och sedan blir det motorbyte i Chevellen. Ska bli spännande i vår och planen är att satsa mera på tävlandet inkommande sommar. Det bör ju gå betydligt fortare nu...
Trollet

Ett år med nya huset...

I dessa dagar är det exakt ett år sedan som vårt nya hus sattes på plats. Jag kommer mycket väl ihåg de första byggdagarna med glädjen, frustrationen och snöstormen. Om jag räknar rätt så var det 6 november i fjol som den vinterns första snöstorm drog in och fyllde delar av vårt icke-täta nya hus med snö och blöta väggskivor. Men efter en hel del tjafs och bekymmer så löste det sig och nu har vi bott här sedan april. Visst har vi haft en del bekymmer med värmepumpen och rörmokeriet men i övrigt är jag jättenöjd. Det här känns verkligen som vårt hem och det är ett lugnt och välfungerande hus.

Däremot har vi haft dramatik i sonens hus de senaste dagarna. På torsdag kväll, när sonen kom hem från jobbet vid 19-tiden, hörde han konstiga ljud från källaren och det visade sig vara ett rejält vattenläckage från en trasig hydrofor. Vi åkte dit och hjäpte honom få ut vattnet men när han började ösa var det cirka 15 cm vatten på golvet i ett av källarrummen. Tack och lov hade vattnet inte hunit ta sig över den höga tröskeln till pannrummet.

Igår, fredag, måste ju hydroforen ersättas för att han skulle få nåt vatten igen. Sonen kunde inte vara hemma från jobbet eftersom de håller på med en jätteflytt och dessutom jobbar han på timpenning så en dag hemma leder till noll inkomst. Sambon satt på en kurs på jobbet men jag hade endast en schemalagd lektion på morgonen så efter den tog jag tag i reparationerna. Tack och lov hade mannen som gjort mycket av eljobbet i vårt nya hus möjlighet att ställa upp och han bytte hydroforen på tre timmar. Bra jobbat! Jag kunde sedan messa till sonen och meddela att han har vatten igen. Visserligen är betonggolvet i hydroforrummet väldigt blött och vi fick bära ut en hel del blöt ved ur rummet men det akuta är åtminstone fixat. Kändes lite bättre så på kvällen...
Trollet